Så kom vintern en dag i slutet av mars.
Så länge som vi väntat på snön.
Min dotter vill lära sig åka skidor och skridskor på sjön.
Nu vill hon bara ha sommar. Hon tröttnade och vänta på snön.
Men nu när den iallafall singla ner och lade sig som ett gnistrande diamant täcke så
var det inte så dumt. Man kunde ju leka skattjakt och gräva fram massor av snödiamanter.
Det gjorde min dotter. Och jag satt mig på altan med en kopp kaffe och sola.
Istapparna hängde från taket vid balkongen. Det droppade, dripp, dropp, dripp, dropp.
Det är ju så här våren ska börja. Med takdropp och smältande snö, kladdiga grusvägar, gräsmattor som börjar skönjas, fläck för fläck. Trädens knoppar som tittar fram, redo att brista närsom helst. Fika ute och solröda ansikten. Människorna ler igen och längtar, längtar till våren, solen, värmen och till alla vackra vårblommor.
1 kommentar:
Tänk, så tänkte jag också. Vårkänslan har inte infunnit sig förrän nu, när snön fortfarande finns kvar, men att det är så varmt att det rent ut sagt rinner i stuprören idag. Hittade en krokus som är på väg upp mitt i allt byggmaterial. Den har äntligen "tagit sig" efter 3 års tid och nu riskerar den att trampas ner när vi bygger. Haha...
Skicka en kommentar